Redan medlem?
Logga in
Dagbok
Dagbok - Oktober 2011
|
Torsdag den 6 Oktober 2011
Läxan, en novell om språk (dagboken)När jag befann mig på en gata mitt i huvudstaden kom det fram två turister och den ena av dem frågade mig om vägen till en gata han visade mig i ett brev han fått. Han ville ha direktion för hur att på bästa sätt ta sig dit. Medan jag stod där och hackade mig fram på engelska, eftersom det var på engelska han tilltalat mig, kom det fram en äldre man som jag tyckte såg förtroendeingivande ut. Jag hade precis fått grepp om att om turisterna bara tog tunnelbanan till station Radiohuset, så skulle de lättare hitta gatan därifrån. Så jag frågade mannen om han kände till trakten och hann bara säga att de skulle till Radiohuset, innan han tog över och började beskriva vägen. De avlägsnade sig en bit bort och jag började gå min väg. Samtidigt förstod jag att min upplysning till honom om Radiohuset fått honom att dirigera dem, inte till station Radiohuset, utan till den faktiska byggnaden Radiohuset. Som det i och för sig är möjligt att ta sig till, till fots därifrån, men som ändå är fel ställe att ta sig till i den situation turisterna befann sig i. Men då var det för sent för mig att göra något åt saken. De båda asiaterna som frågat om vägen var redan på god väg till Gärdet och den där byggnaden som är belägen på en helt annan gata än den de visat upp i brevet. Tänk om de blott bemödat sig om att lära sig svenska, då hade de sluppit att lära sig läxan som språkförbistringen leder till i fall som detta. Rafflande fortsättning i del två... Läxan del två. Det är bra att det finns vissa språk som är ’internationella’. Men ibland räcker det inte eftersom det ibland kan uppstå missförstånd även fast man som turist kan förvänta sig att folk i det land man reser till kan, utöver sitt eget språk, även tala och förstå engelska. Ändå kan jag som inföding börja ifrågasätta varför jag skall tala engelska med turister som kommer till Sverige, när jag också förväntas tala engelska när jag kommer till engelsktalande länder. Då borde det ju vara så att de som jag som turist tilltalar, de borde svara mig på mitt eget språk. Det skulle kunna vara ett intressant experiment att tilltala alla ’engelsktalande’ turister på svenska, även om jag förstår och kan tala engelska. Jag skulle kunna göra som fransosen gör i Frankrike, förvänta mig att alla människor skall tala just mitt språk, oavsett var de kommer ifrån. Man kan undra över om fransmän någonsin åker utomlands och vilket språk de då försöker ’ta sig fram’ med. Hur pass bra skulle det gå om jag redan då jag går av planet till London, på flygplatsen svarar på alla frågor med egna ord på svenska. - Business or pleasure? - Ja, alltså jag tänkte mig att jag skulle, få se nu. På fredag, som är i morgon, tänkte jag henka med Kalle till en cirkus. Eller var det ett torg? Jag minns inte riktigt men... - Business or pleasure? - Och senare på kvällen när vi tittat oss omkring och jag plåtat litet av varje så skulle vi ut och äta en bit, titta på folklivet och berätta för er varför man skall dricka ölet kallt och inte ljummet som... - Business or pleasure? - Jag förstår då verkligen inte att ni envisas med den där rotvälskan. Det är svenskan som man förstår bäst, bara man lär sig det rätta uttalet så. Rafflande fortsättning i del tre Läxan del tre Varpå några uniformerade typer man visserligen sett närma sig men inte satt i samband med ens egen närvaro på flygplatsen, plötsligt fattar tag i ens arm och börjar, vänligt men bestämt, lotsa en mot en dörr en bit bort. Ens sällskap vinkar åt en med en sorts åtbörd om att det inte kan hjälpas men att det säkert skall gå bra till slut, samtidigt som en ryckning på axlarna avslutar den tysta kommunikationen. Jag visas in i ett rum med två stolar och ett bord samt lämnas åt mig själv för en stund medan de försöker sig på att hitta en tolk, vilket inte bör vara alltför svårt. Hela mitt sällskap från Stockholm talar ju engelska, det är bara det att jag inte har lust att prata det just på den här resan eftersom den är ett språkligt experiment. Till slut hittar man en engelsman som kan litet norska och som uppmanar mig att ’samarbeta’ genom att prata engelska, vilket jag förstås besvarar på svenska med att berätta för honom varför det engelska ölet inte är att rekommendera av hälsoskäl. Experimentet avslutas tillfälligt med att jag skickas till mitt hotell för att återansluta mig till mitt sällskap där folk från resebyrån uppmanas att ’tala förstånd med mig’. När de talar förstånd med mig gör de detta på bred skånska och jag svarar beredvilligt på bred Stockholmsdialekt. Jag förklarar i och för sig inte att resan är ett språkinriktat experiment men att jag åtminstone inte jobbar med import och export. Här gör novellen Läxan ett uppehåll, jag tar höstlov här. |
2024april (1)2023juni (1)2022september (1)mars (1) 2019juli (1)2016november (1)oktober (1) september (1) mars (2) 2015september (1)augusti (1) februari (2) januari (2) 2014mars (2)februari (1) januari (1) 2013januari (2)2012december (1)september (1) augusti (1) maj (2) april (1) mars (3) januari (1) 2011december (1)november (1) oktober (1) september (1) augusti (22) juli (9) juni (32) maj (22) april (21) mars (5) februari (13) januari (1) 2010december (6)november (6) oktober (7) september (16) augusti (10) juli (3) maj (1) april (5) mars (1) januari (2) 2009november (3)september (1) augusti (2) juni (2) april (1) januari (1) 2008december (2)november (3) oktober (3) september (2) augusti (10) juli (2) juni (3) maj (1) april (2) mars (8) februari (39) januari (26) 2007december (1)november (3) oktober (9) september (10) augusti (1) juli (8) juni (5) maj (10) april (17) mars (17) januari (4) 2006november (16)oktober (96) |