Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
C


härbärgera


Magen, där andningen börjar är ett av bevisen. Jag faller med tankarna som ett korthus i en barngrupp. Allt mer handlar allt om dig. Galjonsfigurerna rör mig bara som hastigast. Jag kan börja glömma. När jag dricker te sprider sig värmen genom händerna. Avskaft nagellack. När du håller mig sprids värmen inifrån. Blodtillförseln. En utgrävning genom skelettet. Det är skillnaden. Ditt stora omfång. Det är förgängligheten som tär på mig. Jag som räds det beständiga söker allt mer det begreppet. Letar mig fast. Igenom luvtröjor och allt för blåsiga helgdagar. Jag kan inte känna igen mig. Jag kan inte heller se mig i spegeln utan att skratta. Du står en bit ifrån. Hörselgången, där balansen sitter, är ett av bevisen. Din röst drar mig emot. Du är min medlöpare. Du gör mig inte illa. Här finns avbrutna anteckningar. Dina ögon karvar ut enskildheten. Intimiteten i att skapa, att socialisera för att sedan återvända in. Det är bevisen. På allt som jag plötsligt fått. Det som jag härbärgerar. Som jag älskar den rörelse som är du.




Övriga genrer av Anna Frölander
Läst 716 gånger och applåderad av 14 personer
Publicerad 2009-10-09 18:10



Bookmark and Share


  /Isabel
Oj, så bra.
Måste ha missat denna.
Vilken närvaro i språket!
Kan inte säga mycket mer.
Det bara är. Innerligt.
2010-10-21

  dead_prez
ditt språk får mig att rysa.
2010-10-20

    © Birgitta Wäppling VIP
Det är nära och väl beskrivet, om hur kärleken till en annan människa bygger bo inomborde, sprider sig i kroppen och ger diktjaget både känslan av att vara älskad och att älska.
2010-09-11

  Bjarne Nordbö
Jag blir såld av sådant. Tack.
2009-11-12

  Per Teofilusson VIP
mycket vackert om beroendet. Att stå upp för det, tycker jag är bra.
2009-10-21

  Mikael Lövkvist
Hoppsan, karltägger, eller vad jag nu skrev, skulle vara kartlägger!
2009-10-13

  Mikael Lövkvist
Strålande, Anna. Jag är ledsen men jag är lite tom på ord nuförtiden. men jag ville bara säga att den här gjorde mig lycklig, lycklig för dig och er. Detta med att vilja någon annans lycka, och känna sig lycklig när man betraktar deras lycka, det är en stor del av kärleken i min värld. Och vad gäller innehållet så uppskattar jag stort hur du lyckas beskriva hur du upplever, karltägger, och bekräftar ditt livs sanningar innefrån och ut. Vackert, och viktigt. Tack för lyckobringande ord.
2009-10-13

  Christer Eriksson
Jag vet inte hur man mäter kärleken. Är det i omfång eller kilo. Kärlek är väl att vara vaken en hel natt och må bra, man tittar upp i taket och ser hur det häver sig, upp sedan ner. Kärlek är väl också att bli glad över att väckarklockan ringer tidigt så man får börja vara. Det finns liksom inget bättre än en nyvaken kropp bredvid sig, den där optimala människan som man inte kan leva utan. Egentligen är nog kärleken ond, man skulle offra fem miljoner afrikaner för att själv leva i det optimala hjärtformade hjärtat. Är det detta vi gör. Vi, de privilegierade. En mycket varm dikt långt ifrån dina andra dikter som visar helt andra sjukdomstillstånd. Men ändå gränsar detta och är besläktat med dina övriga ord. Tycker om..

” När du håller mig sprids värmen inifrån. Blodtillförseln. En utgrävning genom skelettet. Det är skillnaden. Ditt stora omfång. Det är förgängligheten som tär på mig. Jag som räds det beständiga söker allt mer det begreppet. Letar mig fast. Igenom luvtröjor och allt för blåsiga helgdagar. Jag kan inte känna igen mig. Jag kan inte heller se mig i spegeln utan att skratta.”

Tack.
2009-10-10

  Nina Ahlzén
ett kärleksbrev, som rymmer en hel kropp och något mer-det som inte kan sägas, bara kännas. Dina relativt korthuggna meningar får fram det så väl, känslan alltså. Det är skickligt.
2009-10-09

    resilient
nu är allt du skriver så bra, bara. Välbekant inombordsterapi inför ett möte man fasar för.
2009-10-09
  > Nästa text
< Föregående

Anna Frölander
Anna Frölander

Mina favoriter
pistol