Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

det sammanlagda



reste du någonstans
reste för att leva
leva de dödas ogjorda
fastän jorden var du
reste du någonstans
en sten att resa
att slå igenom
en tung näve
i det mjuka skinnet
knutet om din handled
och ett solband i ditt hår
som böljar när du slår
sten ur jord, ur jord
näven den tunga tyngdens bärare
en buren fråga
reste du någonstans
ur jord och sten
för att samla det sammanlagda
ur talets kärna
ur kvällningarnas djup
för att sedan tystna
resterande tid




Fri vers av Anna Frölander
Läst 577 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2011-03-14 21:26



Bookmark and Share


    © Birgitta Wäppling VIP
annorstädes färdades du

för att fullfölja de hädangångnas påbörjade



det fanns stenar att resa

där myllan ännu var fuktig
2011-08-07

  Christer Eriksson
Det här är vackert, ett helt liv. jag tycker om döden när den skrivs om till tystnad, det verkar skönt, att vara tyst. Det mesta brus man hör är rätt onödigt, men sådan är tiden, vi blir lättare och lättare i tanken, det är något med orken och cynismen (jag är helt insnöad på cynism just nu, jag såg Jan Björklund på teve igår). 2010-talet, man skaffar städhjälp genom statlig subvention ändå växer påsarna under ögonen och tillbaka till din dikt, vi reser fel, vi slickar inte på björkens näver och säger naturen, näe, vi tar en tablett för att varje tillstånd för att ha en jämn nivå. Vi har blivit småborgerliga, en grå cell som breder ut sig över andra. Jag tycker din dikt berättare både ur ett generellt och ur ett mycket personligt perspektiv, man känner sig som en del av texten och det är skickligt. Jag tycker massor om denna dikt.
2011-03-17

  Nina V A
ufff känns som slag på slag, kraftansamling och sträckan innan träff, hur alltet reser genom arm, muskler. Mjukt skinn, liksom knutet och tidighamrat. Stöt på stöt, lägg samman, lägg samman. Jord och sten bara förstärker. Slutdrabbningen ur talets kärna, alltid en kärna för att sedan tystnad. Käftsmäll om man så vill. Vi lever kort.
Jag bara öser ur mig, men så får det bli!
2011-03-15
  > Nästa text
< Föregående

Anna Frölander
Anna Frölander

Mina favoriter
pistol