vet du,

höstlöven över motorhuven ramar in vindrutan när vi startar

det är de första löven som fallit så tydligt i höst

det är sorg

över sommar som varit

men samtidigt hyllning till hösten som är

färger och nyanser ramar in

vardagen

i det vackra

förstummade ser vi nästan mer på löven ibland

än på vägen framför oss

stolsvärmen är bara fiktiv

och pulsräknare överskattat

för inombords fryser vi ändå

trots värmda säten och hjärtslag som rämnar 

ser du hur någon har blandat

         kvällshimlens färger med grönt ikväll

blå nyanser i gröna toner

trollbinder, väcker

andas och vidrör

älskade,

hur många år kan konservera känslor

är du fortfarande du

bakom murar av avstånd?

hur länge ska 'se men inte röra' råda

och varför skälver du till vid beröring

- rädd som en hare?

som om du glömt

det som var vi

älskade,

jag tror att du finns under dvalan

ser utmaningen i

att söka finna

© Birgitta Wäppling, 14 oktober 2009