Man talar om den autistiska knuten...

Autistiskt knuten

en rytande järnhand
från ingenstans
dyker den
greppar mitt  jag
knölar ihop
bryter trycker
ihop
till en hård boll
kastar den skoningslöst
rakt in i min kropp
sedan är jag borta
för dig
för oss...

Fri vers (Fri form) av Carola Zettergren
Läst 500 gånger och applåderad av 18 personer
Publicerad 2009-10-20 11:43

Skriv ut
Spara som PDF

Miss Mod ...men kommer tillbaka, senare... 2009-10-25

ULJO Verkligen berörande 2009-10-22

Gunnel André Starkt att kunna sätta ord på något som får omgivningen att ana hjälplösheten i vissa lägen! 2009-10-21

Berit Robin Lagerholm Mag-starkt. Så välbeskrivet av ett tillstånd. Men den för gott med sig och. Frodigt minne och detaljrikedom. Sinnen som öppnar portar som hos många är stängda. Dina ord hittar rätt in. Mycket berörande Carola. 2009-10-20

Suzy med punkterna Beskriver så väl det som inte syns 2009-10-20

Moniqa Orden trillar fram...ger känslor bilder... otroligt bra skrivet Carola! 2009-10-20

Måna N. Berger Och en vanmäktig smärta i de här orden! Att du kan beskriva, jag beundrar ditt mod och förnimmer en aning av vad det handlar om. Det gör ont. Enormt bra skrivet, starkt! 2009-10-20

Maria Malm Det här var väl funna ord. 2009-10-20

stella En text som knyter ihop läsaren... 2009-10-20

Åsa Pyke Hade en terapeut en gång som menade att jag "valde" att göra så när jag ville smita undan. Då ligger det valet i så fall på en icke-medveten nivå. 2009-10-20

Lili Samuelsson vilken beskrivning den får mig att kanske förstå hur det kan vara att vara du att något utifrån greppar ett jag, förvränger och kastar in igen vem är man då jag gillar det här det är vackert skrivet i sina ord samtidigt finns en smärta men också en insikt, en förståelse tack för att du delar med dig 2009-10-20

glittertindra den där stressknuten när det blir för mycket och för övermäktigt... bra skrivet... 2009-10-20

Catharina Edin Visst kan det kännas, som att man inte finns ---? 2009-10-20