Hundar

Jag samlar hundar som skäller och målar dem i mjukt
porslin så att jag kan ha dem hemma

Frankrikepalmerna älskar med vinden
men hundarna fortsätter att skälla på min kropp
I min soffa
och teven och kablarna och sidoborden men ingenting kommer från Ikea
och spetsgardinerna

Vi bor här
Men ta mig inte på allvar för jag tycker poesi bara är blaj
och intertextualitet eller skräp

Det är bättre om du inte förstår
för hur skulle vi annars göra om vi förstod varandra?
Nej
vi gör oss bra som öar mitt och ditt och mitt och mitt
Jag är en ö
vi bygger inga broar
jag är ett djur
jag vill inte ha någon kommunikation jag vill bara skratta
hahahahahhahahahahaha
Jag vill äta mat och knulla hela dagarna
regression runka resistens

Tro inte att du kan skjuta in dina skönhetsideal i mig
tro inte att du kan förändra
Jag är allergisk mot normaliteter
Och jag hatar rim

Vi slösade med sockret och nu finns bara det där klegget på bottnen kvar
Vi är bottenskrap du och jag
Nej jag åker till ett varmare land och lagar mat på gasspis
Jag åker bort till havet och begraver mig i sanden sen låter jag mamma hav sluka mig hel
vaggas vaggas vaggas och försvinna in mellan mjuka blygdläppar och skvalpa omkring i fostervattnet bland kött och blod
Hela min sträva kvinnokropp tillbaka in, in i mörkret där det bara finns mörker
och kanske värme

Om jag svamlar eller talar osammanhängande är det inte för att jag vill uppnå någon slags frän automatiserad stil
det är för att jag är galen och jag tänker inte anpassa mig och ta tillbaka det nej
Hundarnas skall på frekvenser som inte kan registreras av mina löjligt otillräckliga människoöron ringer i mitt huvud
-hallå hallå perspektiv
Nej, jag hör inte, nej jag hör inte för mellan dig och mig finns en hel värld av 44.5 mil västfranskt landskap och jag tänker inte kompromissa den friheten som 44.5 mil automatiskt innebär i skillnad
mellan
oss

min enda skillnad är att jag saknar dig
min enda skillnad är att jag vill knarka dig - skjuta upp dig och hallucinera tillbaka vårt liv i magiska mönster och regnbågar och drunkna i vår ö

Min enda likhet är att du känner också
mitt enda hopp är inte

Mitt enda avhopp är den gången jag råkade knulla med din kompis
ja det var ju inte alls helt omeningen men jag ångrar det ändå

den onda undermedvetna bekräftelsecirkeln öppnar sig och sluter sig
som simmande maneter och jag är slingriga trådar som bränner dig om du kommer för nära

Jag önskar jag vore en hund.