det är i den brustna kedjans länkar,
i fållen som släpper då silkesmasken slutar spinna tråd,
och i knastret då linan separerar från sin fiber
som summan av ljusets utsläpp adderas

när stolparna vid hållplatser
av ögat minskat till blyertsträck
gnistrar ännu trollsländans
blå-gröna skrud till,
speglar stilla vatttenyta

eftersuset av dess vingar
likt den sköra dansen när
bara fötter söker fäste
på utmarkernas ängsullsgolv