Du gav mig en förgätmigej
Och bad mig att aldrig glömma dig
Du tryckte min hand
Och knöt ihop vårt vänskapsband
Lukten av liljekonvalj
Kommer alltid ett minne förbli
Även om du inte är här
För att stå mig bi
Fåglarna kvittrade
Som om inga bekymmer fanns
Och vi flög över ängarna
I kaotisk dans
Bäcken den porlade så underbart
Och jag kände lycka av en särskild art
Jag flätade en maskroskrans åt dig i guld
Och du log mot mig i oskuld
Vi sprang barfota genom det gröna gräset i en hage
Betraktade den arbetande myran liggande på mage
Molnen var vita, himlen oändligt blå
Vi var tillsammans, vi var två
Solen sänkte sig sakta över himlens bågade valv
Och jag kände hur det ända ner i grunden skalv
Mitt hjärsta smärta'
Som stucket av ett spjut
För vår tid tillsammans
Hade nu runnit ut.