Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Slutet (100 ord)

Solens hånfulla skärpa, brände sig in, tände färgerna, det skrikande såret, över det vita kistlocket. Vitt, överväldigande naket, kliniskt som bårhuskaklet. Aldrig har ljuset varit så kallt, ingen vinter. Nu skulle vi säga farväl, allt var tystnad. Sorgen bor där, i stumheten, sammanbruten. Har inget kvar att säga, den kan bara  värka, för den orkar inget annat. Vi visste det. Du visste. Allt är gråt, men ingen vågar röra den, en och en annan hand, fladdrar över krampande axel, flyger snuddande över någons kind, ingen landar, ingen stannar. I hemlighet väntar sorgen endast på att äntligen få sova. Som du.




Prosa (100-ordare) av Carola Zettergren
Läst 350 gånger och applåderad av 15 personer
Publicerad 2009-10-28 00:47



Bookmark and Share


  Berit Robin Lagerholm VIP
Som vanligt skapar du berörande målande stämningar. Mycket fin Carola.
2009-10-29

  Anna*
Oj, vad bra! Blir berörd! Rörd!
2009-10-28

  Miss Mod
Bästa Carola, Du berör med Din starka text.
2009-10-28

  etthjärtaäralltidrött
Hade jag fått rösta på en vinnare hade det blivit denna text. Bokmärkes med tårfyllda ögon.
2009-10-28

  Gunnel André VIP
Värdig beskrivning av det svåra i det slutliga avskedet.
2009-10-28

  Suzy med punkterna
Förtjusande hundra ord
2009-10-28

  peter markurth
mkt bra
2009-10-28

  Ulf Lagerholm
en outgrundligt vacker avslutning sätter punkt på denna sorgevisa;

"I hemlighet väntar sorgen endast på att äntligen få sova. Som du"

poesi
2009-10-28
  > Nästa text
< Föregående

Carola Zettergren
Carola Zettergren