du har ditt översvämmande behag
du står där och froterar
det är här den starke blir svag
som runt ditt finger roterar

de försvinner med en enda blick
de fantiserar och totalt förglömmer
önskan att de dig i sängen fick
och saktligen sina behov tömmer

det finns något i akten så brutalt
så redlöst fult och trivialt
för allt är så förbannat banalt
som slutar med drömmar fatalt

du är ett gående objekt
och du älskar alla blickar
där kroppen döljer något förtäckt
vi andra om munnen sig slickar

du spelar ut alla dina kort
det är liksom naturens lag
när du inte fått tillräckligt fort
med ditt översvämmande behag