kantrad och förföljd
du ser nästan mina demoner
de skrattar och hytter med fingrarna

jag blir så jävla förbannad

ingen tar mig ur detta helvete
skapt av små nyanser av mentala felprogrammeringar

jag är kantrad och förföljd av min egen idioti

hur kan jag se en horisont i all min dimma?
hur kan jag hitta i en labyrint utan utgång?

jag blir så jävla förbannad

mitt sinne förföljer och säger vad jag ska göra
till trots------
medan jag själv springer.....SPRINGER!!! och lyckas ljuda ord
som inte är mina!

------IDIOTJÄVEL-----

kantrad och förföljd
segregerad och pantsatt i en värld som bara skapar
medlidande i revyliknande former

jag kommer inte ur att mitt mentala för mig till ruinens brant
hur mycket jag än värjer
hur mycket än min vilja skriker är allt separerat

jag kommer, ständigt....vara så jävla kantrad och förföljd

----av mig själv-----