Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
ett kort ögonblick...och ett minne förevigt...


PUTTA mig över KANTEN

putta mig över kanten
träd mig genom nålshuvudet
förorsaka mitt fall i branten
orsaka hela tillbudet

JAG MÅSTE HA DIG NU!!

du ler så vackert framför
dina blickar smälter mina ord
du vet precis vad du gör
hur du rubbar hela min jord

JAG MÅSTE...DET VET DU!!!

du oskyldigt mig berör
med händer så obarmhärtigt lena
mitt sinne du förför
och min handling allena

JAG DARRAR...DU LER!!!

jag närmar mig försiktigt
du ler och förstår
allt händer på riktigt
och ditt leende består

MITT SINNE SKRIKER...INGET DU SER!!!!

jag lyckas med min blick
du stannar plötsligt till
sen du bara gick
och mitt liv blev till spill

KOM TILLBAKA...DU GAV MIG MENING!!!!!

du försvann bakom pereferin
du försvann som diamanten
jag blev apatin
så...putta mig över kanten

DET BLEV INGET...MED VÅR FÖRENING...

men jag glömmer
aldrig dig...

för att du fanns ett ögonblick
för bara mig...




Bunden vers (Rim) av Max Poisé
Läst 234 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2009-11-24 18:43



Bookmark and Share


  Gunnar Hilén VIP
Har du suttit på min axel eller nåt senaste halvåret...nå okey, det var lika bra att du skrev den så slapp jag...du gjorde det med bravur...blir ledsen ändå..igen...satan satan
2009-11-24
  > Nästa text
< Föregående

Max Poisé