Tomtefar så snäll och rar

trallar och knallar och far.

I hemmet väntar lilla tomtemor,

står där med sin famn så stor.

Granen skiner ikapp med barnaögon,

paketen ligger under gran i salong.

Men tomtefar har spänt av släden,

gör i husen den sedvanliga räden.

Barnafäder bjuder glatt tomten på hutt!

Tomtefar hutten sveper, fortsätter sin rutt.

Vingligare blir det för varje stuga,

glömmer snart båd´ barn och fruga.

In i stugan raglar så till slut vår tomtefar.

Stödjer sig mot vägg, gör salut och fanfar.

Barnen- som med spänning väntat på

att alla sina små julegåvor öppna få...

...Av öppning blir det i år ingenting med!

Ty tomtefar ramlar och river gran ur led.

Paketen går i kras, granen faller kull,

ni får förstå - att tomtefar har blivit full.

Barnen de små till att gråta och låta,

men till vad nytta månd´ det båta.

Tomtemor till att skrika och beklaga,

men ack så abrupt slutar denna saga.