Och i hennes åkdon
färdas de
som längtat tills de dog

men döda blickar inser inte;
iväg åker de
hennes vagnshjul alltid inställda på
bort

hon tar inte deras kalla
utsträckta händer,
orkar inte längre
besvara sin död
i andras kroppar

vill ha en ovetande,
levande
som har en längtan till det
som uppmuntrar liv

vill ha en egen
varm
som inte dör
av sin illusion

och i hennes armar ska det sova
någon som smakat hennes liv och
kände vilken arom som var
hon