Att få samma puls som
alla nävors händer
gör ont.
bara att se dem förpuppas
gör att jag saknar
hela världen

och när deras vingar
vecklas ut ur blomknoppskokongerna
ser jag hur bladens ådror blöder
mitt blod.
när stjälkarnas ryggrad
är den enda jag känner till
står det vackraste inför min brännpunkt.

jag glöder.
och ingen kan gro glöd.
ingen kunskap är närmare mig än
den svala botaniken,
men jag kan inte
knäcka blomstjälken.

den är det vackraste.
Du är det vackraste.

blodnävornas sår är illusoriska,
kronbladens blomning
har samma regi.
men kronbladen blir till slut
till dig och mig
och såren
blir bara
sår.