jag går inte på krogen
hör glasen skråla


jag sluter mig själv
innanför mitt egna regn
tar hand om min sorg i mitt inre
bäddar omkring med bomull
för sorgen är så skör


jag går inte på bananskal
slira omkring och falla pladask ner i grus


jag gråter i min själ
där jag tårarna själv kan vårda på mitt sätt
skapar mig min egna sten
utan korn med gruskantade hål


jag går omkring stilla i mig själv