"det finns alltid tid till allting"

du anar nog inte hur arg jag var
på dig varje gång du sa så


särskilt den gången då jag sa att
det inte kändes som om vi hade
tid för att vara bara vi två


"det finns alltid tid till allting"

ibland ville jag inget annat än strypa dig,
få dig att sluta säga som där orden


men du förstod aldrig att jag inte
klarade av åsynen av dig

du tog alltid allting i livet med en klackspark,
antog att det skulle lösa sig till slut

-vårat förhållande löste sig aldrig,
aldrig.


"det finns alltid tid till allting"

men inte kan väl tiden fortfarande ticka,
inte våran tid i alla fall.



för våran klocka var inte vattentät
och vi var långt ute på djuptvatten
innan vi insåg det