Du gick före oss
I snömodden
Vi, en satt i och en körde, rullstol
Stabilt
Du halkade runt
Försvann
Fyrfota ner bland snömassorna

 Medkännande kvinna kastade sig ur
Tvärbromsande bil
Vi hastade med rullstol
Mot dig
Oroade över
Ditt synbarliga illa fall
Befarade det värsta

 Du man, av ålder och sjukdom märkt
Svårligen reste du dig
Ur vassa upplogade snömassor
Trots välvillig hjälp
Ditt tal svårhörbart, enstavigt
Vi knappt uppfattade, vare sig namn
Adress eller destination

 Du återhämtade dig förvånansvärt fort
Hastade vidare mot viktigare mål
Eftersökande saknade, förlorade hemmanycklar
Med oro i hjärta och själ
Tog vi rygg på dig
Plöjde genom snön
Med rullande stol

 Mot storköpet styrde du din kos
Korsade gatukorsningen på grön gubbe
Vi senfärdiga inväntade i vår tur
Rätt signal
Skyndade efter din försvinnande rygg
Återfann dig i förbutiken
Där du överlämnade egenhändigt skriven lapp

 Klargjorde att du tappat dina nycklar
Klargjorde att du har svårigheter med talet
I trygga värmen halade du till sist fram din mobil och ringde dottern
Jag talade med henne, redogjorde för din situation, såsom jag uppfattat den
Inväntade dotterns ankomst över min brukares bjudna kopp kaffe med dig

Slutet gott, allting gott

Alla återvände vi hem

till vår ensamhet

© Gunilla N 100102