Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

pelle pillers bergstripp


en kall vind smekte
hans rygg

insikt förlöste tårar
men han blundade

höll kvar

med fötterna nedkörda i jorden
sträckte han armarna mot rymden

och började svaja




Fri vers av Hans w-art Westlund VIP
Läst 449 gånger
Publicerad 2005-10-27 09:45



Bookmark and Share


    carimba
å nu känns det som om jag har försonats med den svajande pillerpellen...

den kalla vinden får honom utan tvekan att vakna till en smärtsam insikt. Men en insikt som manar till förändring så han reser sig, fast besluten att stå pall, sen tror jag att även om han börjar svaja, så uttrycker det bara att alla förändringar kan vara oerhört svåra. Vinden blir för mig bilden för svårigheterna. Det är lätt att både tveka och svaja. Han har alltså antagit utmaningen, men utgången kan ändå vara oviss...
fast jag håller då tummarna.

PS. Höll själv upp med rökningen i en månad tills förkylningen kom, men tar nya tag i morgon.... på nåt sätt måste jag ju få pengar till den där valpen jag inte vil ha...
2005-10-30

    ej medlem längre
Hoppsan...hur länge stod han så..? *fundersam*
2005-10-28

  kath
en insikt som vill förändra, men det kan vara obehagligt att släppa taget om det kända även om det är negativa vanor.... vinden blir för mig förnyelsen som kom efter insikten´, den som vill förändring ..... och pelle ställer sig stadigare i sina gamla spår .... men något har hänt för han svajar .... jag tror pelle piller kommer att våga följa med vinden
2005-10-28

    carimba
jag blir inte riktigt klok på vad jag känner när jag läser den här
( fast det är ju i och för sig inte så ofta jag känner mig klok, vet inte riktigt om jag vill det heller) känner bara att den berör mig, lockar och skrämmer

först känns det som om dem kalla vinden frammanar en insikt som är svår att bära, men som han kämpar för att klara genom att envist blunda, och jag tycker uttrycket om fötterna vittnar om en styrka, det är sen,i den alldeles avslutande delen som jag slits mellan känslan av att de uppsträckta armarna symboliserar att han ger upp, eller om de står för att han mitt i det svåra antar en utmaning i nån sorts förvissning om att "han står stadigt" och inte är rädd för de vindar som får honom att svaja...

tror jag måste bokmärka den och se hur den känns om nån dag....
2005-10-27

  Ola Rydberg
mycket bra
insikt förlöste tårar gillade jag speciellt
2005-10-27
  > Nästa text
< Föregående

Hans w-art Westlund
Hans w-art Westlund VIP