Dina ögon
din blick
fick mig tyst tystade mig
jag sa ingenting ingenting ingenting

tysta satt vi där bredvid varandra
på bänken

bussen kom och jag reste mig
du satt kvar
och din blick skar i mig
knivar vassa slipade knivar
skar du min rygg med

hur kan man känna fysisk smärta av en blick?

jag vände mig mot dig
bussen körde förbi stänkte ner mig
stänkte ner den vita kjolen den vita huden

rysningar av det kalla regnvattnet

din blick fortsatte genomborra mig
pierca min själ om och om igen
försökte se arg ut ledsen irriterad på dig

ingen ögonkontakt ingen ögonkontakt

så kom Klimax i dramat
dit allt pekat hela tiden hela livet hela världshistorien
hade inte velat se inte velat höra inte velat förstå

Klimax kom med ett ord

ett ord som du formade med dina läppar
läpparna som smakade så salt

varför?