Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
read and you will see.


Hösten


~ I vissa bergsgrottor finns blinda fiskar, Kanske är det bra att människan är andligt blind, hon skulle annars lida till döds. Du kan finna stillheten genom att lyssna på de ljud som stör den. Om du tvingar dig framåt viker den undan, Och om du går, följer den dig. Att beskriva oändligheten bottnar i att hon rationellt försöker beskriva det irrationella. Försök beskriva tiden utan klocka eller ljus för en som är blindfödd, - Att förstå oändligheten är att vara tavlan som lyfts ur ramen för att se sin egen skönhet.

~ Då rönnbär hänger i rikliga klasar stundar kall vinter. Då orosmoln skockas vid horisonten stundar ofred. Då barn gråter av rädsla om kvällen ser man vår tidsålders verkliga ansikte. - Nu är bären färdiga att skördas, och genom ovädret hörs igen tramp av stövlar över minnenas gravstenar, medan ryggar kröker sig i väntan på slag från svartskjortors gevärskolvar. En vinpress ställs upp för Vintramparen från Edom. - Inför vintern samlar vattensorken mat, hektolitervis rustar för hungern den i sin enkla visdom ser komma, medan människan ännu sover ett sista år, innan den gyllene kalven och kolossen kan vandra söderut till slakt, genom vackra städer som brunnit men vaktas av dödens ögon, under havets yta medan Vintramparens mantel färgas röd av stänk, då hatets nävar krossas. - Då har de gamla stjärnorna fallit, från höga poster. Då har västerns sol förlorat sin självklara glans och månen stångat sina horn blodiga i maktbegär. Då har Vintramparens kärl flödat över och förvånad vaknar människan. - Rönnbärskärnorna som föll till marken gror och växer till en skog. Vinet som trampades mognar i nytt kärl. Barnen som grät av rädsla har glömt sin gråt och orosmolnen har dragit förbi. Vattensorkens ungar leker nere vid ängskanten. - Då går budbärare från land till land för att visa på en ny vår bland folken. Då råder lag över jorden och vinden som gör vågor i växande fält för med sig skratt, Och fragment av ord på ett språk alla förstår. Då man dör som ung vid hundra års ålder och varg och lejon går i armkrok med fåren.




Fri vers (Fri form) av n3ela
Läst 173 gånger
Publicerad 2010-02-08 14:58



Bookmark and Share


  DerMond
Tycker om! Vackert skrivet och fin musik som hjälpte de rätta känslorna att infinna sig under läsningen. De där uppspärrade ögonen är ju bara för charmiga de också :).

Man känner våren, livets återkomst. Hopp och kärlek.
2010-02-08
  > Nästa text
< Föregående

n3ela
n3ela