Uppenbarligen
duger det inte
att vara underbar,
att vara bra,
kanske till och med bäst,
för då mår grannen dåligt
och dör
och allt är mitt fel
Så därför
kan jag inte vara underbar,
kanske nästan bra
och måste vara så dålig,
så dålig
Så dålig
att jag nästan kommer må illa
bara för att jag är
så dålig
så att jag mår dåligt
och att någon annan mår bra
Annars kan jag ju,
ve och fasa,
kanske må bra själv
så att någon annan mår dåligt
och så får man ju inte göra...