Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Man vänjer sig tills man blir grymt bra på det


Det var inte mer än så

Dina händer
Dina tänder
skrapar min kropp
fumlig och grumlig
ögonen vill inte se
men kroppen vill ge
När jag känner dig
inuti mig


Vem du nu än var
det enda som är kvar
som omsluter allt
något som känns
för det bränns
Nu vill jag bara glömma
så jag kan fortsätta
att drömma






Fri vers av Rumi
Läst 221 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2010-03-11 21:52



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Rumi
Rumi