Minns du i fjol?

Minns du året innan?

Jag gör. Oss. I år vill jag glömma. Allt. Somna och dö. Vakna någon annanstans. Långt ifrån den här stan. Och dina andetag.

De trycker ner mig.

Vi brukade röra. Smeka. Ta på varandra. Och på den här jävla dan brukade vi finnas. Älska. Så som man ska. Som förväntas av en.

I år. Ensamhet. Endast.

Genom nätterna kramar jag kuddar. Det får mig att stå ut. Och när jag vaknar vill jag dö. Igen. Men bara lite. Så jag lyfter kudden från ansiktet och låter duschen spola bort alla drömmar.

Om dig.

Går ut i vintern varje morgon. Så även idag. 14 februari 2010. Halkar men håller upprätt. Mig själv.

Och jag förtränger att jag minns.

Dig.

Än.