Identitetslösa pojkar granskar henne
uppifrån
nedifrån
igenom

Blickarna hugger sönder, river upp
halvläkta sårskorpor

Sanningen väger alltid för mycket
för att hon ska orka bära
Saknaden längtar alltid efter sådant
hon aldrig haft

Hon försöker skrika ut det svarta inuti
men våt cement fyller henne
andetag för andetag

Och hon undrar om hon går sönder
eller stelnar för alltid.