Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Störta mot solar

 

 

Från ett ord och utåt

 

vill jag driva

 

 

i tyngdlöshet dit

 

där språkets gravitation

 

upphör

 

 

För jag litar på

 

att ord

 

är tankarnas parningsdräkt

 

Fjädrande sig i brunst

 

 

Så kasta ordet i

 

omloppsbana

 

och tanken ska följa efter

 

 

Öka hastigheten

 

och bilderna ska svingas iväg

 

i tangentens riktning

 

 

Mot och igenom svarta hål

 

i ditt eget universum

 

i en hastighet

 

som får ljuset att 

 

backa 

 

 

Likt kvantpartiklar

 

ska de byta plats

 

och betydelse

 

i samma stund

 

som du tror dig

 

ha förstått dem

 

 

De ska störta mot solar

 

som döljs bakom solar

 

som döljs bakom solar

 

tills de åter dyker upp 

 

bakom din rygg





Fri vers av Jan Simonsson
Läst 468 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2010-02-21 23:30



Bookmark and Share


  En strimma av guld
Gillas mycket!!
2010-02-23

  Mr Lindemann VIP
Intressanta iakttagelser

gillar speciellt:"För jag litar på



att ord



är tankarnas parningsdräkt



Fjädrande sig i brunst"
2010-02-23

    ej medlem längre
Mycket bra skrivit, Jan!

Vilket metafor!:

"i en hastighet
som får ljuset att
backa"


Jag gillar även denna del speciellt, och känner verkligen igen både tanken och känslan bakom orden:

"Likt kvantpartiklar
ska de byta plats
och betydelse
i samma stund
som du tror dig
ha förstått dem"


I min värld känns det dock lite som om något saknas efter det andra "som döljs bakom solar". Detta trots att rytmen känns bra :)

"De ska störta mot solar
som döljs bakom solar
som döljs bakom solar
?
tills de åter dyker upp
bakom din rygg"

******

Mycket intressant läsning!
2010-02-23

  kärleks ängel
helt roterande inlevelsen! underbar
2010-02-22
  > Nästa text
< Föregående

Jan Simonsson
Jan Simonsson

Mina favoriter
vunnen