Kryper nära din ryggrad, känner dess kotor rulla över min mage. Det är svart ute och du sover. Upp och ned. Din bröstkorg. Försöker hålla jämn takt. Drar in. Ut. Luften som vi åter delar.

För du är tillbaka. Ligger här bredvid alla mina delar. Så nära, så nära intill.

Shit.

Du är faktiskt här.

Vad det innebär skuggar jag med drömmar. Gryningen får vänta. För just nu vill jag bara dofta dig igen. Ta av din beröring. Hamstra kyssar och smaka huden i din nacke.

På golvet vilar våra kläder. Nyligen slängda där. Lakanen är fuktigt kalla. Men jag fryser inte. Vid dina skuldror håller jag mig varm. Flätar mina fingrar in i dina. Ler och ömmar. Du har rört vid mig igen.

Du. Du. Du.

Somnar till slut och tänker att jag inget ska berätta. För någon. Behöver inte deras dömande blickar. Jag andas och jag är lugn. Lugnare än på lång, lång tid.

Tätt.

Vi sover så.

Och.

Långt innan väckarklockan ringer ligger jag vaken med en fin utsikt precis invid.