varje sekund var början på oändlighetens tidsepok
varje minut om möjligt ännu mer
när mina ögon följde vinden i gardinen
när fågelsången ekade i dörrens lås

när dofterna var knippen utav höstlöv
i en gisten vas

jag ritade streckfigurer under kuddarna med tårarna
varendaste en som föll
för all den längtan som jag har till dig

jag skrev små
tecken under vindens sånger
för att du skulle fånga dem
som snöflingor i handen

kanske åter skulle jag känna din
hand om mina ögonfransar
din doft i mina morgontimmar

jag ritade streckfigurer
under kuddarna
med dofterna mitt hjärta bar

jag famnar dig
var natt i längtan