Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
alla dikter måste ju inte vara så in åt fanders deprimerande!


Sagan om en prinsessa

Prinsessan satt i ensligt torn
Kamma’ sina lockar
Hörde ljud från gammalt horn
Men’s hon laga’ sockar
Ljudet närmades med fart
Bredvid henne fanns det snart
En räddare i nöden
Som inte tappat glöden
Han höjde svärdet högt mot skyn
Hon tittade förundrat
Och höjde sen ett ögonbryn
Åt mannen som in, dundrat
På hennes rum med draget svärd
Och bjöd henne med på färd
Ut i vida världen
Men hon stannade vid härden



Ty prinsessan var en riktig typ
Som hade tappat vettet
Hon var rädd för alla kryp
Och var klen till sättet
Så prinsen tog sitt svärd och gick
Ingen prinsessa med han fick
Men han sörjer inge’
För mycket mer han finge
Han fick ett slott och en kostym
Och en massa flickor
Och en hatt med väldig plym
Och guld i sina fickor
Och sessan han ej sörjer mer
För han har räddat många fler
Som hans hjälp uppskatta
Och lite mera fatta




Bunden vers (Rim) av Hon där borta
Läst 467 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2010-03-02 15:20



Bookmark and Share


    gufa
Hljómar vel

upp upp
gleði glóð
göfug vina gleði
uss, uss
heyrðu þetta hljóð
þarna er einn á hleri
drengur víf og fljóð
í teiti tuskum veifi
hei hó jibbi jei
glettin ljóða heiði
betri en langur leiði.

gufa = hver
2010-03-23
  > Nästa text
< Föregående

Hon där borta