Jag önskar att jag hade någonting bättre för mig än att stå och titta ut genom fönstret
För jag vill inte se vad som händer på riktigt
Jag vill inte se
Att barnet på andra sidan gatan far illa
Jag vill inte se
Hur pappan slår tills det blöder
Och mamman håller i.
Jag vill inte se
När mannen lägger sig till rätta
På den gamla nötta bänken
Nedanför mitt fönster
Jag vill inte se
Hur hans kropp skakar
Av gråten som otröstligt rinner ur honom.
Jag vill inte se
Kvinnan som vinglar hem
Efter en lång kväll på krogen
För jag vet
Att hon har ett barn i magen
Och ett barn hemma
Som inte lärt sig gå
Jag vill inte se sorgen och misären
Som aldrig når mig
För det som inte syns finns inte.
Jag önskar verkligen att jag hade någonting bättre för mig än att stå och titta ut genom fönstret
Men när jag står här
Är det som att mina armar och ben låses fast
Och jag blir en hemsk männniska
Nästan värre än Hitler
För jag låter pappan slå
Och somnar med synerna på näthinnan
Synerna när pappan slår
Och slår
Jag låter mannen ligga på den gamla bänken
Jag öppnar inte dörren
Jag ger honom inte ens en filt.
Han bara ligger där och fryser.
Och jag hjälper inte mamman hem
Jag vaktar inte barnet.
Jag låter allting bara hända
För att jag tänker dö i morgon.