du står förlikad i den orättvisa och alltid förnedrade ensamheten. den blickar ut mot en värld av enstöringar som ägnar livet åt att förorsaka din olycka.

förmågor förväntas,
tröttheten inkasseras

elden studsar i sin aggresivetet som en påminnelse att vattnet och jorden gått i maskopi med luften.

vart är du i allt detta, när hela livet baseras på femton nano sekunder av lycka

du jagar kraften och erbjuds bara orkeslöshetens förbannade apati.

motgångarna är spegelbilden som formar ditt jag till en dammpartikel i universum, och din självvärde är så devalverat att finanskrisen är fullständigt grön av avund.

mitt i all menlöshet ser du meningen
mitt i all likgiltighet ser du valen

och människan i dig får andas ren luft för några nano sekunder.

för just i det lilla fåniga ögonblicken regerar meningen med all avföring som sköljer över oss, och vi kan le för ett ögonblick och känna frihetens lustar beröra vår harmoniutsvultna kroppsdelar

för uppförsbacken ägnar sig åt att förvirra dina vardagar till ett renodlad vansinne, och ditt sinne fortsätter skrika ut sitt missnöje i världen som bara serverar tristhet blandat med gråhet.

hela livet baseras på femton nano sekunder av lycka, därefter jagar vi oss igenom missärens helvete och de grå vardagarnas tristess.