Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Min mamma är en människa, tro det eller ej men det kom som lite utav en överraskning för mig. Och det gör det bara mycket svårare att förstå hur hon kan vara så underbar...


förlåt mamma

När jag var liten var du ett helgon
en ängel

Utan dig skulle jag aldrig ha klarat mig
aldrig överlevt

Du gav mig allt som jag någonsin behövt
du gav mig min själ

Du var så stark och stabil
du var min trygghet

När jag växte upp var jag svår
tonårstrots

Du stod vid min sida vad som än hände
älskade mig trots allt

Någonstans på vägen gick du från att vara ett helgon
till att bli en människa

Jag insåg att du inte är så annorlunda mot mig
vi är lika

Jag förstod att du också kan känna känslor
kan bli ledsen

Jag insåg att jag måste ha sårat dig
varit elak

Mitt samvete fastnade i halsen på mig
kvävande

Först nu kan jag förstå hur stor den är
din kärlek

Trots allt jag gjort, allt jag sagt och skrikit
älskar du mig

Trots att jag sårat dig tusenfallt
är du kvar

Och jag erbjöd dig min ursäkt
men du ville inte ha den

Du är min mamma sa du
för alltid

Och det är det mammor gör
älskar

förbehållslöst


Förlåt mamma


Tack mamma


Jag älskar dig också


Förbehållslöst




Fri vers av frostnypon
Läst 396 gånger
Publicerad 2005-11-03 21:19



Bookmark and Share


  ia VIP
*ler stort*
denna gjorde mig alldeles varm. Kom att tänka på min egna mamma, sen är jag själv mamma, man finns där, förbehållslöst.. utan krav.
Tack för en mycket fin hyllning just till det som verkligen är sant..
dagen sanning!
kanon bra skrivet!
2005-11-03
  > Nästa text
< Föregående

frostnypon