En kärleksdikt
jag skriva vill
om hur det kan vara..
att lämna ut sitt hjärta helt
och inget av det spara..
då gör det ont när avsked blir
när man ska separera
ett söndrigt hjärta mycket skört
man måste ``reparera``
men tiden läker sakta sår
som brustit söndrigt är
kanske på nytt i framtiden
man vågar att bli kär..








mare