Hon gömde sina hemligheter under golvplankorna
de så varsamt makat ihop genom åren.

Trygga låg de där vitnade av gråten som plöjt
fårorna.

Ingenstans vävs tiden samman mer än stegen
och tåspetsar jämte.

Hon hade fingertopparna hastigt mot hans och hon
värmde sig vid beröringen.

Vad kan vara mer hemlighetsfullt

än kärlek och vad kan vara mer värt att bevara
genom knakande år.