I det sepiafärgade ljuset
försvinner dagern
I spiseln min darrar glöden,
hundarna skäller
Berusad av traktens röda vin
försöker jag leva
På bordet en kniv, bröd och oliver,
havets tidlösa vind
För många år sen var de här förbi
Caesars arméer
Jag går genom huset med glaset,
tänker på avsikten
Stannar när jag ser dig i stolen,
bakom dig havet
'É passato tanto agua
sotto i ponti'
I dalen betar den vita hästen,
den som snart ska dö