Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Stundtals

Stundtals i livet
Då dansar jag ensam
Inte av förskyllan, men av stilla önskan
En önskan att andas, att söka, att leka

Då, när regnet strilar mjukt
Över vågor av vårgröna mattor
Av kittlande, färskt gräs
Andetagen ekar mellan husen
Innan vi lämnar staden

Den där stillsamma glädjen
Förundran

Jag andas allen, ensam, bara jag
Där finns en plats för mig -
Mig allena
En del av världen, det stora öppna

Faller bort då hjärtat brister
Då halsen svider av andfåddhet
Havsluften, den lätta brisen
Jag tonar bort, blir ett med morgonen
Där någonstans vill jag ta vid
Det var där jag senast förlorade mig själv




Fri vers (Fri form) av Nostalgia for Infinity
Läst 307 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2010-04-05 15:58



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Nostalgia for Infinity
Nostalgia for Infinity