Han smyger i buskar och parker,
sonderar Mästarens marker
Väcker mig ofta med buller och bång,
avskyr den karlens traktorjargong
Flitig lutheran - absolut ej religiös,
uppe i ottan – rent otroligt ambitiös
Bankar på min dörr dagar och nätter,
aldrig mer i den filurens bil jag mig sätter
Måste väl vara DINA ärenden han går,
annars kan man ju undra hur tokstollen mår
Om du ändå själv om ”saken” kunde knysta,
istället för att bara nonchalera allt i det tysta
Ditt språkrör ger mig de rysligaste vibbar,
likt ett plåster han sig självhäftande klibbar
Kanske jag nu får smaka min egen medicin,
ge mig då istället Novalucol - ej Listerine
Till kusliga besök säger jag kategoriskt NEJ,
för en ovälkommen lakej är ingenting för mig