Telefonen ringde ursinnigt och väckte en dröm som borde ha fortsatt till kvällen. Liggandes på magen och med känslor som i rättvisans namn skulle ha bringat liv i den döde.

Reser mig ståndaktigt upp och sträcker mig efter luren och innan jag ens hunnit svara skriker en röst på andra sidan tråden hur jävla värdelös jag är, hur lite man kan lita på sådana som jag och vart jag borde befinna mig vid detta laget.

Tystnaden blev en befrielse efter en miljon ord i kulsputans tecken. Jag lade på luren försiktigt och förstod inte vad som hände, mer än att jag fick ett uppvaknande. Jag drog upp persiennerna och såg hur morgontrafiken utanför fyllde gatorna med programerade människor. Alla dessa små liv på väg till ett slavgöra som de flesta inte vill gå till. Hur patetiskt har det inte blivit och hur lite val har inte människan förskaffat sig?

Jag kliade mig försiktigt på pungen och traskade vidare mot mitt numera ungkarls kök. Vad var det hon sa egentligen, där på andra sida luren?
Jag försökte förtvivlat sortera orden och få ett sammanhang som jag kunde tyda. Ibland räckte det inte med en vanlig dechiffrering, det krävdes djup analys av ordens egentliga mening och ett antal timmars djup koncentration för att tolka ordföljdens faktiska betydelse.

"Du knullade med Sara igår, hon berättade att Ni två låg i samma säng och gökade som små kaniner inpå småtimmarna, hur kunde du göra så mot mig, vi som har haft det så bra ihop?"

Jag tittade på orden jag hade skrivit, och log förvånat.

"Vafasen menade hon, jag satt hemma och hade det övertråkigt, men fick betalt av att jag erbjöds en fantastiskt eggande dröm, men hur i helvete kan jag som en simpel människa bli anklagad för det?"

Tittade mig i spegeln och såg hur sugmärkerna på min hals lyste som små varningslampor i svarta hål.

"hmm, hur i helvete har de hamnat där?"

Min kompletta förvirring var ett glasklart faktum.

-Jag har inte haft sex med den där kvinnan!

Eller var drömmen en sann sådan? Vafan, det är nog dags att äta mer vitaminer, för jag kan inte förnimma verkligheten ihop med drömmen och tro att verkligheten inte existerar.

Kan det vara så enkelt att jag börjar bli sinnessjuk?.. Ja! Så måste det naturligtvis vara. Jag har helt enkelt tappat greppet, och förlorat mig in i en fantasivärld. Just där är jag kung, just där är jag på toppen av en helhet i mitt felfria liv.

Jag kastade mig ner på sängen, och kände en vansinnig längtan att få drömma verklighet igen och jag såg till att dra ut telefonen ur jacket fortast möjligast.

Vi hörs....kanske!