Vi kommer glida in i varandra
som elaka snälltåg
Vi kommer sitta på huk ståendes
Hur vi än motarbetar situationen
vi klandrar den tredje

För vi är varandras komplement till
respirator
Vi andas inuti ovanpå
men aldrig
bredvid varandra

Du är min älskade stereotyp
du är alla klyschor samlade
men oavsett är du det allt
jag i evighet behöver

Du är ruset som stadgar mig, du
är ljuset som förmörkar...Du är min
totala motsats..
Ett hav av torka
En öken av väta
Berusningens längtan i ultrarapida hastigheter
mitt elaka snälltåg och mitt rofyllda kaos

Viljan att vara inne kräver ett utanförskap
och din skönhet målar min längtan om ditt inre

Vi är olikhetens yttersta motpoler och vi är
stämplade en omöjlig framtid

Du är ljuset i mitt mörker


som jag i evighet behöver...