Våren är vår följeslagare

denna maj när björkarna gungar i vinden

värmen återvänder långsamt

          lockar fram sprudlande löv ur till synes torra grenar

välvda händer skulpterar våra kroppar

          såsom vi kände dem förra sommaren

det finns en inneboende böjelse

en undertryckt passion på varje inandning

där den väcker varenda lem ur vinterdvalan

girar mot nya leders stråk

          som om den utforskade parallellerna till det uppmätta

som små droppar i bortångad kyla

svalkar smältvattnet vår förundrade hud i vårsolen

kramar om oss invärtes

och ritar längtans förtecken i maggropen 

det var som om våren kulminerade

när gestalterna möttes

som om den förde sin skepnad vidare

           i en förseglad åtbörd

där kynnet ändå hotade att brisera

förtroligt sammanfogad

           med det som en gång var dess scen

där vi nu

flätades samman

©  Birgitta Wäppling, 14 maj 2010