jag kommer alltid förknippa blåbärspaj med början
och början med det mesta
- när det röda dörrhandtaget trycks ner av

mig själv



fast kanske var det hallon

smulpaj med hallon
inte för att det började då
nej, inte alls men


vad kunde jag annars säga
U. frågade ju så mycket
som jag inte kunde svara på



och så mycket

som jag kunde svara på

men som aldrig betytt något


varför förväntades jag svara
när det var hon som hade en examen


för såna som jag



*-*-*

det märks på A. att hon märker
att jag kämpar mot
att jag vill visa tänderna
dölja ögonen med händerna



*-*-*

och fast att jag aldrig

aldrig
äter hallonpaj
eller blåbärspaj för att vara på den

säkra sidan


och fast att jag


gjorde allt motsatt

(jag hatade skäggstubben som rev mig
varje gång han och jag kysstes
jag och han
inte "vi"
men han får gärna tro

att det var så)



glömde allt om N.

och klippte av lockarna
färgade resten svart


fast att


*-*-*

”du är så dramatisk Vincent”

inbillar dig
att du är annorlunda nu



din kropp tryckte min bakåt
bakhuvudet träffade bordskanten
dina läppar försökte kyssa bort

smärtan
som jag aldrig kände


i din närvaro



hur kan man undgå
att älska dramatik
när man älskar


dig


*-*-*

fast att
jag aldrig äter hallonpaj
aldrig någonsin
är jag fortfarande

densamma