i tron att man äger orden
skapar revir i ens sinne
blott liten blir man på jorden
med ordrikt vansinne

att äga ord är ingen Tumullus
då svaghet rinner sakta
ord som knulla och Tellus
och konkurensen förakta

ett ego större än Universum
suger sig sakta fast
där bara ens ord får rum
de andra är en last

så lätt att bli lurad av humor
tron att det finns något rätt
där är man fast i snår
och helt utan riktigt vett

ett varför stiger i ens hjässa
när ifrågasättande når fram
där skall världens pennor vässa
och bilda ord berusande i stam

din ord är inte din rättighet blott
dina ord är en handelsvara
bara ditt ego blir förått
när du din poesi ska försvara

blott porr som aldrig förändras
med olika meningsförande
för din omgivning skall skändas
för de är ack så störande

så försvinn från min lista nu
så renodlat besviken
på en person som du
från den patenterade ordfabriken

men du fyller mer än vilja
då ditt uppmärksamhetsbehov
kommer en majoritet skilja
och sluta ge uppskov

rådande är då makten
flyendes blir en grundlag
för slår man inte av på takten
blir man blott ett minne vag

naivt trodde jag att du var poet
och att du var ordrikt renrasig
då du ser dig som en äkta ordatlet
medan din himmel är trasig