smaken av ord,
smaken av outtalade meningar.
lättnad av enkelhet. vetskap om dig. (jag vet allt)
röken ringlade sig mellan vindens starka fingrar,
och vi sitter som vanligt på vårat ställe.
den där enfaldiga bänken.
vi behövde inte säga någonting.
inte någonsin. 
vi visste mer än vad vi trodde.

och trots att du lyste starkare än den droppande solen
så fick ingen se dig,
ingen mer än jag.

och bedövade av en tjock tystnad
fann vi oss själva med leenden gömda i varje mungipa.

du är bäst