Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

När en längtan utan ord forceras ner i skrift

Du smeker min hjärna
Stimulerar mig så våldsamt
att frustration uppstår
Jag vill dela varje dag med dig

Du får mig att vilja dansa i regn
och samla alla himlens stjärnor i mitt skratt
Traska gata upp och gata ner
i trasiga tygskor under blått himlavalv
Där allt är nedgånget och slitet
förutom jag

Jag begär inte ständigt solsken
Inte någon illusion av perfektionens illusion
Även när regnet slåss mot oss
vill jag somna till fröjden
av dina tunga andetag mot min kind
Låta mig sjunka in i din rytm
för att sedan vakna av mjuka läppar

Kanske är du inte speciellt mycket för världen
Men världen vore ingenting för mig
utan dig




Fri vers av Mikaela P
Läst 283 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2010-06-13 04:45



Bookmark and Share


  LassO
kärlek ofelbart även om de formuleras lite udda
2010-06-21

  Jazz Baronen
underbar skildring av kärleken. En känsla så stark att den bländar ut en skitig och förstörd värld och lämnar bara det vackra kvar. Älskar slutet.
2010-06-13
  > Nästa text
< Föregående

Mikaela P
Mikaela P