Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
"minns du när vi träffades hemma hos dig första gången? när du tog upp min hand och såg hur stor den var jämfört med din, du var helt överväldigad, men det enda jag kunde fokusera på var att du inte skulle se min vårta." "som jag redan hade sett.."


min hand mot din, minnet bränner som tårarna mot min näthinna.

ett hjärta orkar inte kämpa ensamt
inte när det insett att det förmodigen
blivit lämnat av den det tillhörde

jag var bara någon
tills han kom in
och plötsligt blev jag
någons

allting gick så fort
och ingen av oss
sa det vi båda tänkte

utan förvarning
så behövdes en nystart
sa han, min någon

men mitt hjärta har hört
det sägas förut
och så har det blivit lämnat

aldrig har dock ett löfte
om att försöka på riktigt igen
yttrats så mitt hjärta fått höra

men ett hjärta orkar inte kämpa ensamt
åtminstone inte mitt




Fri vers av elinmaria
Läst 464 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2010-06-13 23:22



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

elinmaria
elinmaria