Fårö [Gotländsk Trilogi]
~*~
I. Gotländsk Trasmatta
Det gör bara ont att skriva vacker lyrik
och de mörkas ögon sticker ljuset i än mer
som förbundsarken i slutet av Indiana Jones
den första som kom när min generation
var i den rätta åldern
och ljuset sken över världen
en förmörkad jord
Alla borde sättas någon gång
på båten till Gotland
på en stenig strand
och liksom ännu mer
betrakta det vackra
samla stenar sparsamt
och minnas motivet
till en vacker trasmatta
en lång stenig strand
en unik sten som är blank
en lite större med en aning mossa på
som är grönblå
ett stenkast från Stockholm
känns det som
och vid de mer eller mindre
använda fyrar
lyser det på turistsäsong
och har man tur så skymmer inte diset
den klara sikten ut över det salta vatten av tång
in till fastlandet
II. Gotländsk Sommarnatt
Greppa min hand så smuttar vi en grappa sparsamt
stenstrand
vassrugg
grässtrå
krokiga träd
lilla och stora karlsö
fåglarna på dessa två karlsöar
färjan över till livets rike
också som två höjdpunkter
ringmuren
som kaniner bortom Visbys alla baldakiner
bland rosor & ruiner
hantverksstugor
med konstnärer längs med kusten runt hela ön
för försiktigt in mig i din Lummelundagrotta
låt mig bli din Hoburgsgubbe
i den klara månbelysta
Gotlandssommarnatt
III. Gotländsk Utsikt
Jag vaknade upp till en ny sommar
med smörblommor i gräset
och en strosande svart hankatt med lust på sällskap
och en skål med kall grädde
men inget kan bli igen som barnsommarens
sjuttiotal och resor till Gotland
åttio och åttioett
och Stockholm åren därpå
åttio och åttiotvå
vackra Sari i Älta om vintern med långt svart luciahår,
blott tolv år
Mörkö med sina vackra skärgårdsstränder
och många rockår efter det
allt från varma somrars
Öland, Åland & Gotland
till varma vintrars isstadion
på Johanneshov
bara att inte alla tänder är perfekta
kan skapa en blockering för det
grönskande sköna
med tankar på
allt det defekta
men det värsta måsskri
är som en underskön melodi
då alla är en familj
uti vår Herres hage
som det var tänkt att bli
om du någonsin känner
saknad för det som var då
fastän solen lyser
sparsamt och regnet
faller ned som då
tänk då hur andra nationaliteter som lever här
och minns sitt hemland mår
kanske Gotland underlättar
saknaden då också
så kanske du förstår
smärtoår
Solen målar guld,
och månen silver
i vattnet
ovanför flyger det stora
planet skapande
ett cirrusstreck
efter sig
människor står och ser allt
bland bronsstatyer
över de som varit uppskattade
vid 25 är människan människa
efter det är allt maintenance
istället då för att tänka vad synd
att vi inte tar vara på sommaren nu
istället nu tänka på vilken tur
att vi inte lät sommaren gå då
som en väntan på Godot
de är vackra sommarminnen nu
LPWJ 16/06/10