Lucy, vissna blommor och månen
Lucy, jag är lite orolig
hur ska det gå
med kärleken som är så svår
att förstå sig på
sen du som kommer och går
i massa olika versioner
på gator och torg
buss och tågstationer
man får ta det hela kallt
och kanske satsa på nåt annat
blunda och glömma allt
och sluta klaga så förbannat
du vet nog lika väl som jag
varför blommorna vissnat ut
de som står där i fönstret
och ser så ledsna ut
en gång var de så oerhört
vackra att titta på
men nu hänger de med huvudena
är torra och grå
för det som är vackert varar sällan
nån längre tid
så se upp för fällan
som ligger nånstans längs vår stig
solen skiner ned
på vår lilla ensliga planeten
och månen snurrar runt oss
i sin ensamhet
sorgligt men så är det
vissa snurrar runt allena
vandrar och vandrar
trots tröttheten i bena
men se där ute
där är himlen ännu blå
fastän vi närmar oss slutet
det kanske blir lyckligt ändå