dessa blickar som bryter min värld
som fyller upp den tomma bägaren med svultna och förkastade känslostormar
de fångar mig med fjärilshåv och slänger in min själ i låst sarkofag
dessa små förnimmelser av strålar som bryter mitt soljus
så underbara att jag förgås av världens motvikt

den makt din blick äger
så ren och skör i sin ljudlösa omgivning
där min puls stiger över himmelens gränser
och mina konflikter ärver sekundära prioriteringar

dina beröringar fångar mina explosioner
och mitt regn upphör

jag ser dig där på avstånd och jag lever med de få blickar som bryter

så enkelt att stoppa min dag
så simpelt är en blicks lag

så berusande bli luften skär
med blickar som lusten bär

dessa små strålar som träffar min själ
är min näring att fortsätta genom evigheten
dessa blickar som bryter min värld
och fyller mig med mening

du fångar det med simpelhetens gåta förunnat få
där jag kastas mellan raviner av hopplöshet
för små sekunder av leende ögonblick
rusar jag genom ett paradis

du skapar mirakel med en enda blick, du fångar min helhet med en enda stråle

så enkelt att skapa min lycka
så simpelt att känslor smycka

så berusande med ögonens luftfärd
dessa blickar som bryter min värld