för första gången i Tyskland
kommer sorgen ut

för första gången sedan jag gick av planet
står panikattackerna där igen

såhär liten har jag nog aldrig känt mig
hemma har det alltid funnits en famn att sätta sig i
och gråta och glömma all sorg i världen

hemma finns det ett falskt leende och
ett sätt att gå igenom folkmassorna utan att behöva tänka
på annat än musiken och smärtan som strömmar igenom kroppen
dra ännu ett bloss cigarett och må ännu sämre

kroppen skakar och gör ont av svälten
inte anorexia denna gång
bara viktnedgång
bara 30 kilo minus genom svält

det har tagit så lång tid att få ut tårarna
nu kommer de helt okontrollerat
jag tycker inte om det
det påminner om psyket
jag vill sova bort existensen
spränga bort känslorna

låt mig vara hemska ångest
jag vill inte ha med dig att göra längre
gå till mitt ex istället
det är honom du har en gås oplockad med