Tidens rum som upplevs i nuet
formas av allt utanför rummet
det förgågna håller os vid
även när vi vandrar nattens dalar
besöks vi av stunder från förr
deja vu?
Eller var det ett minne?
ack kan inte vara så
att här vi står
utsatt och rädd på samma ställe

Jag vet inte vad som komma
men detta kommer alltid tillbaka

förflutet
en tankesmedj för drömmare och poeter
letande efter det där speciella
endas en blyetsdrag bort
återformar
skapar nytt
vi kan väl vandra i nuet
men ändå står kvar i det förflutna
leta djupt ner mot rötterna
ut mot horisonten
och låta framtiden flyta ut
i tankar och ord

en poets arv till världen
är en syn på världen
från ett öppet öga